.png)
Den officiella starten skedde i april 2024.
- Utgångspunkten var att det ska finnas en jämlik tillgång på ljudböcker och e-boksmaterial till alla i Finland. För 150 år sedan då de första allmänna biblioteken grundades var tanken densamma, att alla ska ha tillgång till litteratur oberoende ekonomiska möjligheter.
Anna tycker att de första åren har gått bra. På Nationalbiblioteket var man mån om att den tekniska plattformen skulle vara helt egen.
- Vi har byggt och utformat den i egen regi vilket ger oss möjlighet att styra utvecklingen så som vi vill ha den, utan att vara beroende av andra. Det ger oss också frihet att köpa in det material vi vill ha, vi behöver inte ta det som råkar finnas på en inköpt plattform.
Anna berättar att det i början var svårare att köpa in material från förlagen. Samlingen var i början väldigt liten. Men vartefter har nationella e-biblioteket blivit en större aktör på marknaden och därmed även intressant som samarbetspartner.
- Vi har god kontakt till de rikssvenska förlagen och inte minst de finlandssvenska utgivarna. I de sex urvalsgrupperna tas sedan de slutliga besluten om vad vi köper in.
Numera uppgår antalet ljudböcker till drygt 8000 och antalet e-böcker till över 5000 titlar på finska, svenska, engelska och även övriga språk. Om man tittar på licenser, har E-biblioteket nästan 50 000 ljudbok- och 24 000 e-bok licenser.
Kort kö på svenska
Om man bor i en kommun som är ansluten till e-biblioteket kan man logga in via nationalbibliotekets app för elektroniskt material. De 3 % av Finlands befolkning som ännu inte är anslutna bor i huvudsak i kommuner med stor svenskspråkig befolkning.
- Många har ansett att vårt svenskspråkiga utbud är för litet. Jag har full förståelse för det eftersom varje kommuns målsättning är att betjäna invånarna så bra som möjligt. Samtidigt vill jag påminna om att utvecklingen är snabb, vi har idag mycket mer svenskspråkigt material än i början. 21 % av alla titlar i e-bibliotekets bestånd är på svenska.
Anna konstaterar att som låntagare av material på svenska behöver man inte köa så länge i väntan på populära titlar som i väntan på finskspråkiga titlar.
- Det är en klar fördel med att vara svenskspråkig låntagare hos oss.
I Norden är det Danmark som kommit längst i utvecklingen vad gäller nationella e-biblioteket.
- Jag skulle säga att Danmark är ungefär 10 år före oss i utvecklingen. På regeringens uppdrag håller nu Kungliga biblioteket och de allmänna biblioteken i Sverige på att se över möjligheten att starta upp en nationell tjänst. Jag är ofta i kontakt med dem och berättar gärna om hur vi löst olika problem. I bästa fall väljer någon i Europa att bygga en liknande teknisk plattform som vår, vilket gör att vi i framtiden kan samarbeta även kring tekniken.
Anna ser e-biblioteket som ett ständigt pågående projekt.
- Vi måste alla hänga med i utvecklingen, ingen vill ju se en framtid där bibliotek främst är ett bokmuseum. Därför är e-biblioteket en tjänst som hela tiden ska utvecklas, det är en process som aldrig blir klar, och så ska det vara!
Text: Monica Sandström
Bildtext:
På e-bibliotekets avdelning vid Nationalbiblioteket arbetar fr.v. Pekko Sams, Sade-Tuuli Siipola, Anna Tuomikoski, Annastiina Louhisalmi (servicechef), Marja Hjelt, Outi Tommila, Kaisa Kuivalahti och Joona Kupe. På bilden saknas Pinja Talosela.
Foto: Marko Ajo / Nationalbiblioteket
Egen urvalsgrupp för material på svenska
Det är sex urvalsgrupper som tar beslut om vad som ska köpas in till nationella e-biblioteket. Grupperna är indelade i facklitteratur, skönlitteratur, barn och unga, tidsskrifter, främmande språk och svenska gruppen. Bibliotekspedagog Paula Roselius vid Kyrkslätts bibliotek är en av de som ingår i svenska urvalsgruppen.
Hur länge har du varit medlem i svenska urvalsgruppen?
Sedan e-biblioteket startade, 2024. Jag ansökte genast när jag såg att det var fritt fram att ansöka om medlemskap. E-bibban intresserade mig. Vi hade haft Biblio tidigare, och i början var e-bibban inte så bra, det kom många klagomål. Men nu har vi fått in mycket nytt och populärt.
Varför gick du med i gruppen?
Jag ville vara med och välja svenskspråkig litteratur, och jag gör både barn- och vuxenanskaffning till vårt bibliotek. Då kan man också tänka sig att om vi skaffar en bok till e-biblioteket, så behöver vi inte skaffa samma bok som fysisk bok.
Hur har du upplevt arbetet med urvalet?
Det har varit mycket trevligt, vi har en fin grupp. Den senaste tiden har urvalet blivit jättemycket bättre. I början var det knapert. Särskilt Albert Bonniers har nu ökat böckernas antal.
Hur ofta samlas gruppen och hur många medlemmar är ni?
Vi samlas två gånger i månaden, och vi är sex medlemmar. På grund av att vi måste förnya licenser och samtidigt köpa in nya böcker är det enklast att vi har möte två gånger i månaden under jämna veckor. Annars skulle mötena dra ut för mycket på tiden.
Hur väljer ni material?
Vi försöker så klart välja material på basen av vad som är populärt. Deckare går mycket bra. Och ljudböcker lånas mycket mer än e-böcker. Och så klart vill vi köpa in finlandssvenska författare.
Hur tycker du att e-biblioteket utvecklats?
För svenska delen tycker jag att allt har gått framåt. Vi har fått mycket nya författare som är populära, så som Lucinda Riley, Stephen King, Arne Dahl osv. Vi kommer också snart få en skild bokkarusell för unga, i stället för att ha barn.- och ungdomsböcker i samma karusell. Det gör att ungdomar har svårare att hitta böcker. Jag är väldigt glad åt den här förnyelsen. Jag bokpratar mycket själv för både högstadiet och gymnasiet.
