Ett vackert Borgå i försommarskrud välkomnade biblioteksfolk från hela Svenskfinland till årets version av biblioteksdagarna. De smala gränderna och historiska miljöerna var en inspiration i sig, men en blick på programmet gav en vink om att det skulle bli två dagar fyllda med matnyttig information från biblioteksfältet.
Temat Människa och maskin på framtidens bibliotek för tankarna direkt till den snabba takten på utvecklingen av AI. Och första dagens keynote-föreläsning hölls mycket riktigt av Osma Suominen, systemspecialist på Nationalbiblioteket, under rubriken Kan man tillämpa AI på ett civiliserat sätt?.
Osma konstaterar att den allt mer avancerade tekniken nu i snabb takt blir en del av vardagen.
- Då jag studerade gjorde jag ett yrkesvalstest. Jag skrev att jag skulle vilja bygga en robotdammsugare. Jag tyckte det lät fantastiskt och såg framför mig en plåtgubbe med dammsugare.
Osma konstaterar att sådana nu bara något decennium senare finns i vart och vartannat hem. Robotarna är inte längre science fiction.
- Den typiska bilden av AI är att det är en superrationell och hyperintelligent maskin som känner all fakta om världen. Men när det gäller dagens språkmodeller stämmer den bilden inte alls. Dagens AI är bra på att socialisera, men tekniken har svårt att hålla sig till faktakunskap och rationellt tänkande.
AI för biblioteken
Osma jobbar bland annat med AI-utveckling på Nationalbiblioteket. Ett projekt har varit att utveckla sökfunktionen i Finna så att användare lättare ska kunna hitta samlad information. Det är oundvikligt att AI nu kliver in i våra bibliotek och det uppstår många frågor kring hur det går ihop med bibliotekens roll. Kan man till exempel påstå att AI står för bildning?
- Som teknologinörd är jag förtjust över AI. Men som humanist och människa är jag ändå vettskrämd. Väldigt många av de fenomen man hittar i gamla dystopiska böcker och science fiction-filmer har på något sätt kommit till liv i vår tid. Och det känns inte alltid trevligt.
Osma konstaterar att webben fylls med AI-producerat strunt och spam, eller som det i AI-sammanhang kallas, slop. Allvarliga problem är också att produktion av AI-material förbrukar mycket energi samt att vissa AI-företagen använder billig arbetskraft i bland annat Kenya.
- AI-företagen samlar in stora mängder träningsmaterial som måste filtreras av någon. Dessa människor arbetar under dåliga förhållanden och de måste titta igenom mycket hemskt innehåll.
Osma visar också den av AI helt producerade barnboken Familjen Nilsson och den mystiska appen.
- Det är mycket enkelt att producera innehåll med AI och kvaliteten riskerar bli låg. I boken finns ett foto av författaren, men personen på bilden existerar inte på riktigt.
Ett annat problem med AI är att vissa, i klartext västerländska och asiatiska, kulturer är överrepresenterade medan andra inte alls finns i AI-sammanhang.
- AI tränas utgående från en snedvriden världskarta och blir proffs på de delar av världen som är representerade. Världen utanför AI-kulturen blir därmed än mer okänd.
Trots orosmoln över AI:s framfart vill Osma poängtera att det finns ljusa sidor, bara vi koncentrerar oss på att använda AI till att göra världen bättre.
- Vi borde komma ihåg att ha människan i centrum och tänka på allt positivt man kan åstadkomma med AI då tekniken används rätt.
Bibliotekets riktning
Juha Manninen, verksamhetsledare på Finlands biblioteksförening, talade under rubriken Vart går du, bibliotek?. Han öppnade upp för många aktuella frågeställningar.
- När vi tänker på framtiden är det centralt att fundera kring hur viktiga vanliga människor upplever att biblioteken är. Finns det tillräckligt med läsglädje i ett långt perspektiv?
Och om inte, har biblioteken något annat meningsfullt att erbjuda om de inte i första hand finns till för läsning och litteratur?
Juha konstaterar att bibliotekslagen är en bra grund för biblioteksverksamheten, men att det krävs yrkeskunnig personal, eldsjälar och positiva besökare för att förverkliga den. Samt resurser.
- Pengar är den eviga utmaningen. Kommunerna skär ner och staten fyller inte hålen. Vi behöver biblioteksanvändare och politiker som försvarar oss, men för att få det måste vi hålla en hög kvalitet i vårt utbud.
Juha reflekterar över tendenser i samhället och konstaterar att information och kunskap är vad som bäst ökar förståelsen för omvärlden. Han säger att fred är ett tillstånd som så att säga är inbyggt i bibliotekens verksamhet.
- Jag är säker på att genom biblioteken är det möjligt att göra världen lite bättre. Det är kanske därför som biblioteken provocerar en del extrema rörelser även i Finland.
Juha ingjuter optimism i sina åhörare och understryker att han är positiv inför framtiden, biblioteken är en alltigenom positiv institution som behövs.
- I branschen finns väldigt många innovativa människor som bidrar till att biblioteken utvecklas med tiden. Jag tror på att biblioteken kan förbli livskraftiga för att de ger människor något som de inte får någon annanstans.
Paneldiskussion
Biblioteksdagarnas paneldiskussion handlade denna gång om Bibliotekets plats i en hållbar framtid. Malin Hollmén, chef för bibliotekstjänster i Borgå, ledde diskussionen mellan Osma Suominen (systemspecialist på Nationalbiblioteket), Louise Agnesdotter (bibliotekarie på Borgå stadsbibliotek), Tobias Larsson (bibliotekarie på Richardsgatans bibliotek) och Lena Sundström (överinspektör vid Regionförvaltningsverket). Både Lena och Louise konstaterar att biblioteken till sin natur är hållbara.
- Biblioteken är ju oerhört bra på att låna ut saker, det handlar om delad ekonomi som jag tror kommer att bli jätteviktigt i framtiden. Det är något vi på biblioteken ska vara stolta över och som vi kan jobba mer kring än vad vi gör idag, säger Louise.
En aspekt av hållbarhet som lyfts fram är den kulturella hållbarheten - det handlar då om att utveckla och bevara språk, traditioner och seder men också om att värdesätta mångfald samt främja samlevnad mellan olika kulturer. Faktorer som är särskilt viktiga i en orolig tid.
- Det är viktigt att skapa relationer med sin näromgivning, bland annat till skolor och föreningar. Vi ska vara en arena som samlar alla, människor ur olika socioekonomiska grupper. Det krävs att vi orkar nätverka och vara aktiva utåt, för det finns grupper som är svårare att nå än andra. Vi måste också ständigt fundera över var vi ska lägga våra resurser, vem som behöver oss mest, säger Lena Sundström.
Tobias Larsson understryker vikten av att alla ska känna sig välkommen i biblioteket. Därför är det viktigt att fundera över vad biblioteken signalerar.
- Alla som bor i Finland ska känna sig bekräftad på biblioteket. Man ska få komma till detta offentliga rum och spegla sig själv i det som finns där, säger Tobias.
Är biblioteket då relevant för alla?
- Biblioteken har vissa styrkor, inte minst att allt är gratis. Vad gäller utbudet av böcker är biblioteken ju i en kategori för sig. Men då det gäller andra material såsom e-böcker, filmer och ljudböcker finns en större konkurrens från andra aktörer vad gäller urval och teknologi, konstaterar Osma som i detta ser en stor utmaning för biblioteken eftersom tävlan om människors uppmärksamhet blir allt större.
Säg det du menar
Nina Rehn, socionom och neuropsykiatrisk coach samt utbildare i AVEKKI-metoden, höll under den andra dagen föreläsning och diskussion kring mångfald bland framtidens bibliotekskunder. AVEKKI-metoden är en finländsk arbetsmetod i hur man bemöter utmanande och utagerande beteende. Nina gick dock inte närmare in på denna metod, utan talade kring hur man bemöter neuropsykiatriska utmaningar i kundbetjäningen.
- Vi har alla olika styrkor, behov och utmaningar. I bemötande av människor tycker jag det är viktigt att verkligen ta tid för att se och lyssna på var och en. Det behöver inte ta mycket tid, det betyder inte att jag måste stanna med samma kund jättelänge utan det handlar om att stanna upp en liten stund med den man möter.
Nina påminner om att bemötande handlar om kommunikation. Delvis förstås vad vi uttryckligen säger, men det är även viktigt att lära sig bemästra sitt kroppsspråk.
- Verbalt kan man säga vad som helst, men kroppsspråket säger sanningen. Lyssnar ni på kunden eller är tanken någon annanstans? Det blir en trovärdig helhet om det verbala säger detsamma som kroppen visar. Därför bör vi ha förmågan att landa just i den stund som nu just råder, för att verkligen kunna möta kunderna.
Det är även viktigt att reflektera över sitt ordval. En person med en diagnos inom det neuropsykiatriska området kan tolka våra ord väldigt bokstavligt.
- Säg det du menar, och mena det du säger. Vi uttrycker ofta vårt budskap inlindat i ett och annat. Personer med en neuropsykiatrisk diagnos tolkar generellt sett det de hör väldigt konkret och bokstavligt.
Nina nämner som exempel uttrycket “om en stund”. Detta kan tolkas väldigt olika, och till och med skapa förvirring.
- Det är bättre att uttrycka sig exakt, säg istället till exempel 10 minuter, om du kan hålla det. Många personer med någon neuropsykiatrisk diagnos är även känsliga för tillrättavisningar. En del kan visserligen vara noggranna med att följa regler, men andra kan ha starkt i sig att utmana dem. Fundera på hur man kan omformulera det man vill säga. Spring inte i korridoren, formuleras hellre som gå i korridoren, nämner Nina som exempel och tillägger att även instruktioner kan vara svåra att ta till sig. Det kan vara bra att vara beredd på att dela upp instruktioner i mindre avsnitt eller att visa hur man ska göra, istället för att berätta.
I grupper analyserades hur ett avslappnat kroppsspråk ter sig och hur man även verbalt kan bekräfta den biblioteksbesökare man möter. Något som ju var och en kan ta en stund att fundera över.
Förutom de programpunkter som rymdes med i sammandraget kunde deltagarna även lyssna till Paola Dadda (Evenemang på framtidens bibliotek), hälsningar från ÅKE, RFV, Erte, Svenksa Kulturfonden och Nordiska bokslukaren. Det fanns dessutom valbara verkstäder på temat Shared reading, verktyg för bibliotekens framtidsarbete, dialogpausmetoden, workshop om LibGuides samt AI, sekretesss och upphovsrätt för högskolebibliotek. Det erbjöds även möjlighet till rundvandring i Borgå stadsbibliotek, Borgå campus samt i Borgå gymnasiums bibliotek.
I arbetsgruppen för Biblioteksdagarna i Borgå deltog Emma Ekstrand, Anneli Haapaharju, Mia Karvonen, Henrica Lillsjö, Michelle Mattfolk och Jan Nyström.
Text och foto: Monica Sandström
Tack för bidrag:
Svenska kulturfonden
Undervisnings- och kulturministeriet
Emelie & Rudolf Gesellius stiftelse
William Thurings stiftelse
Kumula
Tack även till Kulturhuset Grand och Borgå stadsbibliotek för gott samarbete.
Osma Suominen är systemspecialist på Nationalbiblioteket. Under Biblioteksdagarna talade han under rubriken “Kan man tillämpa AI på ett civiliserat sätt?”.
.jpg)
Juha Manninen talade om de utmaningar biblioteken står inför, men lyfte framförallt de positiva värden som är grundbulten i bibliotekens verksamhet. Socionomen och neuropsykiatriska coachen, Nina Rehn, talade kring bemötande av kunder.- Säg det du menar, och mena det du säger, tipsar Nina Rehn.
Linda Bondestam medverkade som överraskningsgäst! Hon berättade om processen bakom sin senaste bok Chop chop. - Man ska verkligen inte tro att man måste vara den bästa tecknaren för att göra bilderbokskonst utan det handlar om hur man berättar en historia. Man kan vara rädd för att misslyckas, men konst kan göras på många sätt, förmedlade Linda. Här tillsammans med avgående ordförande Mia Karvonen.
Den avgående styrelsen samlad i Borgå stadsbibliotek, fr.v. Anneli Haapaharju, Michelle Mattfolk (verksamhetskoordinator), Teresa Westmark, Anne Granberg, Monica Sandström, Emma Ekstrand, Mia Karvonen, Jan Nyström och Janne Nyström. Alla utom Monica Sandström ingår i nya styrelsen tillsammans med de nya styrelsemedlemmarna Ulrika Staffans, Ulrika Backlund och Charlotta Panzera. På bilden saknas Sara Söderbacka som liksom Sandström avgick i och med årsmötet.