Träffen ordnades i första hand i National- och universitetsbiblioteket i Reykjavik. Detta bibliotek är universitetsbibliotek för Háskóli Íslands, landets största universitet och ligger vid dess campus. Biblioteket är även Islands nationalbibliotek till vars samlingar hör bland annat nästan all publicerad isländsk litteratur. Under den första dagen presenterade de olika föreningarna vad som är aktuellt i respektive land och verksamhet. Här följer ett sammandrag av presentationen. Även våra utsända från FSBF berättade om vår förening, men den biten lämnas bort i sammanfattningen.
Svensk biblioteksförening
Föreningen har cirka 3000 medlemmar varav 450 institutionella medlemmar och den representerar alla sorters bibliotek. Föreningens ena verksamhetsområde är branschens påverkningsarbete, media, kampanjer, uppföljning och fungerande som språkrör. Andra pelaren i föreningens verksamhet är att sammanföra, engagera och utveckla medlemmarna. Hit hör att facilitera expertnätverk, dela kunskap och att delta även i internationellt samarbete.
Aktuella frågor i Sverige är oron för bibliotekens finansiering, digitaliserandet av kulturarvet och skolbiblioteken. Föreningen har en ny mediastrategi där man bland annat lyfter fram föreningens priser på ett nytt sätt. Mest kända av föreningens priser är Aniarapriset som sedan 1974 årligen utdelas till en svenskspråkig författare av skönlitteratur för vuxna.
Aktuella publikationer som föreningen har gett ut innefattar samlingsvolymen från konferensen Mötesplats Profession – Forskning i Lund den 14-15 november 2024 med titeln Uppdrag demokrati – fri information, möten och läsning i en polariserad tid samt rapporten Bibliotekarier om sitt mediestrategiska uppdrag. Studien bidrar med fördjupad kunskap om de svenska skolbibliotekens och folkbibliotekens mediestrategiska uppdrag och arbete.
Föreningens prioriteter 2025 är att fästa uppmärksamhet på bibliotekens finansiering samt nedskärningarna i folkbildningen som har stor betydelse för samarbete med biblioteken. Man vill också påverka strategin för det tryckta kulturarvets digitalisering. Man kommer också att se hur ändringarna i skollagen som kräver att eleverna huvudsakligen har tillgång till skolbibliotekstjänster av en viss kvalitet i den egna skolenheten, kommer att tillämpas i praktiken och särskilt hur det syns i finansiering.
Finlands biblioteksförening
Finland är landet där biblioteksanvändningen är mest utspritt och biblioteken är också den mest uppskattade offentliga tjänsten enligt Kommunförbundets undersökning . Aktuellt för föreningen var det kommande kommunal- och välfärdsområdesvalet, kommunernas gemensamma e-bibliotek som redan omfattar 297 kommuner och 97% av populationen, Depåbibliotekets och Tillgänglighetsbiblioteket Celias administrativa position i den kommande sammanslagningen med nationalarkivet till ett gemensamt ämbetsverk, det rasistiska och fascistiska intresse gentemot biblioteken som t.ex. Sinimusta liike har visat samt utredningen om anställda i biblioteksbranchen. Föreningen har också nyligen gett ut en rekommendation om läskunnighetsarbete i de allmänna biblioteken .
Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund
Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund är grundad 1929 och har cirka 400 medlemmar. Föreningen utger tidskriften Signum. Aktuella frågor för föreningen är ansvarsfull användning av AI särskilt inom forskning. Frågor kring öppen vetenskap engagerar föreningen också mycket. Fast principerna kring öppen vetenskap är lovvärdiga, innebär de i praktiken i nuläget högre kostnader för högskolorna och biblioteken.
Danmarks biblioteksförening
Danmarks biblioteksförening skiljer sig från övriga genom att vara djupt förankrad i kommunerna och genom att ha beslutsfattarna starkt med i sin verksamhet. En viktig insats för Danmarks biblioteksförening är Week 17 som kopplar bibliotekens verksamhet till FN:s målsättningar för hållbar utveckling. I samband med projektet har de till exempel ordnat utbildningar för bibliotekspersonalen i Futures literacy lab metoden. Idéen är att man ordnar generationsöverskridande möten på bibliotek som leder till konkreta åtgärder för miljön. Även i Danmark har biblioteken ekonomiska utmaningar och man har stora förhoppningar gentemot en ny bibliotekslag.
Norges biblioteksförening
Norsk biblioteksforening är grundat 1913 och den har cirka 3000 medlemmar som är både personliga och institutionella medlemmar. Föreningen representerar alla typer av bibliotek. Föreningens fokuspunkter 2025 är läsning och läskunnighet, yttrandefrihet och demokrati samt hållbarhet. Även i Norge är man aktiv med Week 17 verksamheten. Också i Norge berör sparkraven biblioteken och föreningen har förberett material för att motverka budgetnedskärningar på lokalnivå. Beredskap och bibliotekens roll i kris är även det ett aktuellt samtalsämne även i Norge. Oron för läskunnigheten och läsandets framtid diskuteras också och man har i diskussionen visat mycket intresse för skolbiblioteken men det har inte lett till konkreta åtgärder. Det saknas också en lösning till utlåning av e-böcker på biblioteken. I sitt påverkansarbete har föreningen ett viktigt mål i stortingsvalet i september.
Upplysing
Upplysing är Islands biblioteksförening. Föreningen är grundat 1999 genom sammanslagning av flera olika föreningar. Föreningen har huvudsakligen personmedlemmar. Dess målsättningar är att främja samarbete, uppmuntra till utveckling av biblioteken på Island, att arbeta för erkännandet av bibliotekens betydelse i det isländska samhället samt att samarbeta med andra med likadana målsättningar.
Även på Island är hoten mot bibliotekens finansiering påtagliga. I små bibliotek är anställda ofta ensamma och distansmöten som föreningen ordnar är värdefulla. Man har kört ner biblioteksundervisningen på Island men nu har man fått till stånd en magisterkurs i informationsvetenskap.
Mediestrategi
Mötets nästa dag presenterade Svensk biblioteksförenings Jenny Nilsson rapporten Bibliotekarier om sitt mediestrategiska uppdrag, där bland annat bibliotekariers förhållande till styrdokument, kundstyrning och otillbörliga påverkansförsök diskuteras. Styrdokument som används är bibliotekslagen, den lokala biblioteksplanen, en lokal medieplan och särskilt i fall av skolbibliotek läroplanen. I mindre grad anlitar man till exempel IFLA-UNESCOs biblioteksmanifest. I rapporten framkommer att bibliotekarierna ser sin mediestrategiska roll som både påverkare och påverkad. Otillbörliga försök att påverka bibliotekens samlingar är inte allmänt förekommande men de måste tas på allvar. Rapporten är enligt Nilsson en bra grund för diskussionen för att göra bibliotekens komplicerade roll mer synlig för publiken.
Text: Jan Nyström
