Fem frågor till Läsrörelsens svenskspråkiga koordinator Belinda Kardén

14.09.2019 kl. 00:36
"För mig har läsandet alltid främst varit ett sätt att koppla av och inspireras, att för en stund glömma allt annat och stiga in i en annan värld. Som mamma, och överlag som vuxen, tycker jag att det är otroligt fint att ha möjlighet att vara den som kan öppna den här världen också för barn."

Utbildningsstyrelsen har våren 2019 anställt två koordinatorer för Läsrörelsen. Pia Lumme arbetar som finskspråkig koordinator och Belinda Kardén som svenskspråkig koordinator. Vi ställde några frågor till Belinda om hennes nya uppdrag.

Berätta lite om dig själv, och vad läsande betyder för dig?

– Jag har en bakgrund som kulturproducent, med inriktning på barnkultur. Men så kom jag in i nöjesvärlden och arbetade i 14 år på ett produktionsbolag för stå upp-komik. Intresset för förebyggande arbete bland barn och unga blev allt större, och för tillfället slutför jag mina socionomstudier vid sidan av arbetet. Jag tänker att främjande av läskunnighet är det bästa förebyggande arbetet.

– För mig har läsandet alltid främst varit ett sätt att koppla av och inspireras, att för en stund glömma allt annat och stiga in i en annan värld. Som mamma, och överlag som vuxen, tycker jag att det är otroligt fint att ha möjlighet att vara den som kan öppna den här världen också för barn. Samtidigt blir högläsningen också en stund av gemenskap och närhet. Och kan det finnas något mera inspirerande än bilderböcker?

Vad är Läsrörelsen och vilket är uppdraget?

– Bakgrunden ligger i att det råder brist på läsintresse och läslust bland barn och unga. Om inget förändras kommer en tiondel av de ettaklassare som inleder sin skolgång i år enligt statistiken inte att lära sig läsa ordentligt under sin tid i grundskolan. Därför behövs Läsrörelsen.

– Vi arbetar utgående från de riktlinjer för utvecklandet av barns och ungas läskunnighet som Läskunnighetsforumet utarbetat. De finns i sin helhet på www.lukuliike.fi/sv. För tillfället är det samarbeten och nätverk som byggs upp och idéer som föds och utvecklas.

– Som koordinatorer samlar vi information om vad som händer på fältet. Vi sprider information och läslust, skapar nätverk, stödjer olika projekt och processer som främjar läskunnighet och multilitteracitet och vi samarbetar med aktörer inom fältet. Som svenskspråkig koordinator kommer jag att arbeta tätt tillsammans med de finlandssvenska läsambassadörerna som anställts av Sydkustens Landskapsförbund. Läsambassadörerna börjar sitt arbete i augusti 2019.

Vilka är utmaningarna?

– En utmaning är att det är ett mycket brett fält, som innefattar småbarnspedagogiken, skolor, bibliotek, det socialaområdet, hobbyverksamhet och forskning, samtidigt som våra resurser är begränsade. Vi måste helt enkelt prioritera och utgå från de resurser vi har till förfogande.

Har ni något spännande på gång nu på hösten?

– Hösten 2019 deltar Läsrörelsen t.ex. på bokmässorna i Åbo och Helsingfors. På Helsingfors Bokmässa deltar vi med programmet Prata bok, som planeras och genomförs tillsammans med skolklasser runtom i Finland. Prata bok utgår från elevernas egna programförslag, och det är eleverna själva som står på scenen. Läsrörelsen är också med i många kommande projekt och satsningar som inteännu är officiella.

Hur kan man delta i Läsrörelsen?

– För att upprätthålla landets läskunnighetsnivå krävs att alla instanser ochindivider förbinder sig till att utveckla läskunnigheten. Alla kan göra något, och bäst resultat nås genom samarbete. Man kan delta i Läsrörelsen i form av egna kampanjer, som kan vara en del av Läsrörelsen.

Mikaela Wickström, specialbibliotekarie, Nordisk kulturkontakt
Bibban 2/2019