De nordiska biblioteksföreningarna träffades

ÅRLIGEN TRÄFFAS representanter från de nordiska biblioteksföreningarna. I Finland har vi tre biblioteksföreningar som deltar, förutom FSBF även Finlands biblioteksförening och STKS, Finlands vetenskapliga bibliotekssamfund. Från de övriga nordiska länderna deltog Svensk biblioteksförening, Danmarks bibliotekforening, Norsk biblioteksforening och den isländska biblioteksföreningen Upplýsing.

IFLA och förändringens vindar
Ett av mötets främsta ärenden var IFLA och nordiska perspektiv. Till detta möte var IFLA:s nya generalsekreterare inbjuden. Sharon Memis deltog på plats i Stockholm, vilket uppskattades mycket.
Att de nordiska föreningarna är viktiga för och inom IFLA påtalade Sharon, vilket också bidrog till att hon ville närvara på plats för att diskutera. Sharon berättade om förändringsarbetet inom IFLA, den nya strategin och betonade vikten av öppenhet. Samtidigt ville hon att fokus skulle vara på uppdraget och hur IFLA gör skillnad. IFLA arbetar för ett förenat biblioteksfält, för att mobilisera medlemmarna och för inkludering. IFLA vill vara en global röst för biblioteksfältet och vill få omvärlden att förstå hur viktigt det är med bibliotek. Demokrati och kunskap är bland det viktigaste och detta arbetar biblioteken för. Sharon poängterade att IFLA inte är något utan sina medlemmar, insatser och hjälp från oss behövs. Hon uppmanade oss att ta kontakt, vara aktiva och fortsätta vårt engagemang.
Diskussionerna var givande och vi uppskattade mycket att Sharon hade möjlighet att delta även under både middagen och följande dag.

Nordiska perspektiv
På mötet diskuterades hur man kunde göra lobbyarbete inom Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet. För biblioteksföreningarna är intressebevakning en betydande del av verksamheten, främst nationellt men även internationellt. Ett exempel är att de nordiska kulturministrarna har inbjudits till Göteborgs bokmässa i höst. De nordiska länderna tillsammans är starka och att gemensamt ge utvecklingsförslag, respons och uttalanden konstaterades vara viktigt och en bra väg till påverkan.

IFLA och EBLIDA
IFLA för nu diskussioner med EBLIDA kring olika sätt att intensifiera samarbetet. Exempelvis om och hur man ska kunna kombinera nätverken mellan EBLIDA och IFLA, mobilisera sig och se hur de ska kunna ta sig an olika aktuella frågor. Men det poängterades också att organisationerna har olika fokus. EBLIDA gör mer intressebevakning, lobbying i EU och lyfter fram frågor kring upphovsrätt och e-lärande ur ett europeiskt perspektiv. IFLA å sin sida kan påverka globalt och har kontakter till Unesco och FN.

Kulturprojekt inom EU
Juha Manninen från Finlands biblioteksförening berättade om EU-kulturprojektet EU Work Plan for Culture, där alla bibliotek, både vetenskapliga och allmänna, kan vara med. EU lyfter fram att bibliotek spelar en nyckelroll i Europas demokratiska, sociala, kulturella och pedagogiska landskap på alla nivåer. De ger ett betydande bidrag till att bygga demokrati och medborgarengagemang. Målsättningen är att bland annat utforska områden för att främja och stärka biblioteken, olika finanseringslinjer inom EU-program. I samband med detta lyftes fram att många undersökningar görs och mycket statistik insamlas, men vad görs av den informationen. Det borde finnas mer tid att analysera, reflektera och planera åtgärder utgående från den kunskapen. Det efterlystes mera öppenhet om vad EU gör och vad som händer efter strategier och planer. Det behövs mer transparens kring vad som förverkligas och förhoppningsvis kommer projekten framöver att komma med en beviljad summa pengar.

Bibliotek och beredskap
Mötet diskuterade hur de nordiska länderna hittills har resonerat kring bibliotekens del i beredskapsarbete och vi kunde konstatera att det finns olika fokus i dagsläget. I Norge förs diskussion om hur samhället kan vara resilient och hur biblioteken kan vara en del i detta. I Finland har biblioteken redan fått erkännande som en del av landets beredskap. Enligt den danska föreningsrepresentanten har inte någon djupare diskussion förts i frågan i Danmark.
Svensk biblioteksförening presenterade kort det nya metodunderlaget Verktygslåda för bibliotekens beredskapsarbete, som under fjolåret tagits fram av föreningens expertnätverk för bibliotekens roll i totalförsvaret. Alla kunde instämma i att det digitala utanförskapet är en relevant fråga, men även att allmän medie- och informationskompetens är avgörande för god beredskap. Det är viktigt att inkludera vetenskapliga bibliotek i beredskapsdiskussionen med tanke på öppna källor och databaser. Under de finlandssvenska biblioteksdagarna i maj finns det möjlighet att höra mer om det svenska metodunderlaget.

Gästföreläsning om artificiell intelligens
Vi fick åhöra en intressant föreläsning av Olof Sundin, professor i biblioteksoch informationsvetenskap vid Lunds universitet. Under rubriken Generative AI: Credibility, Trust and Information Access berättade Sundin om generativ artificiell intelligens, digitala kulturer och vikten av informationskompetens. I inledningen hade han med ett AI-genererat foto med en bibliotekarie vilket direkt visade på ett av problemen, förutfattade meningar/fördomar (bias) som påverkar resultatet; en kvinnlig bibliotekarie med glasögon. Användning av ChatGPT i skapandet av olika sorters texter blir allt vanligare och exempelvis e-böcker helt skapade av ChatGPT hittas i e-bokhandeln. Sundin gav också exempel på en vetenskaplig artikel där ChatGPT nämns som medförfattare. Vad innebär utvecklingen av generativ artificiell intelligens, ändrar den vårt informationsbeteende och vad innebär det för biblioteken? Detta var några av frågorna som Sundin ställde under sin föreläsning. Vi går från att ställa frågor i en sökmotor till att använda en ”svarsmotor”, en förskjutning mot att innehåll är viktigare än källor. En styrka med ChatGPT är att du kan få svaren i olika format. Man ger instruktioner och kan få anpassade svar. Men det är ofta svårt att veta sanningshalten i svaren. Källkritiken är oerhört viktig, likaså förmågan att läsa och förstå texter samt reflektera kring innehållet. Sundin betonade den kritiska förståelsen och vikten av att reflektera kring svaren från till exempel ChatGPT, inte bara nämna att den använts. Biblioteken behöver förhålla sig till AI-tekniken på något sätt, vi kommer inte att vinna på att välja bort den. Sundin vill höra bibliotekariers röster i AI-diskussionen. Den källkritik och informationskompetens som finns är värdefull och tillför nödvändiga perspektiv.

Visst borde vi träffas oftare
Det mest givande med dagarna är att träffas och diskutera tillsammans. Alltid efter dylika sammankomster konstaterar vi hur givande det är att utbyta tankar och initiera gemensamma projekt. För samarbete hjälper, kollektiva röster hörs bättre och är starkare – tillsammans har vi större möjligheter att påverka.

Gun Vestman