Med blicken vänd mot Danmark

Men varför besöka danska bibliotek? Det finns många likheter mellan biblioteken i Finland och Danmark, men också ett utvecklingsarbete i Danmark som kan vara intressant för oss att följa. Vi besökte 10 bibliotek både i Köpenhamn och utanför storstadsområdet, nya och arkitektoniskt imponerande bibliotek samt små och medelstora bibliotek, som har utvecklat sina lokaler och sin verksamhet på intressanta sätt.

Det var imponerande hur de danska bibliotek vi besökte arbetar strategiskt och i samarbete med invånarna i området, hur litteraturen och läsningen lyfts fram i rum och verksamhet och den tydlighet och estetik som präglade både inredning, skyltning och marknadsföring. Bland deltagarna föddes många idéer och intryck för nybyggen, renoveringar, projektverksamhet och dagligt arbete. Stationsbibliotek, containerbibliotek, kombibibliotek och förnyade stora barnavdelningar som kombinerar lek och läsning, hylluppställningar med bokpärmar utåt och fräscha bokutställningar, evenemang, samarbeten och volontärer väckte uppmärksamhet. 

Efter resan stöter jag på en intressant nyhet från Danmark, en segmenteringsundersökning som Tænketanken Framtidens biblioteker presenterat med namnet Biblioteksbrug i dag og i morgen. Utgångspunkten för undersökningen är att biblioteken visserligen erbjuder en hög nivå av lokalt engagemang och delaktighet, men användarandelen på 50 % är i stort sett status quo sedan föregående undersökning 2013. Det behövs ny kunskap och nya metoder för att utveckla biblioteken. Segmenteringsstudien tillhandahåller kunskapsunderlag för hur man kan få fler medborgare att använda biblioteket och om utvecklingsmöjligheter och målgruppsbaserad biblioteksutveckling i lokala kontexter.

Den framtida utvecklingen av biblioteken bör enligt tankesmedjan utgå från medborgarnas behov och vara kopplad till praktisk erfarenhet. Studien presenterar nio segment/målgrupper och vad som driver deras biblioteksanvändning eller brist på sådan. Rapporten innehåller också övergripande resultat om t.ex. kön, utbildningsnivå, restid, geografi och biblioteksrummets betydelse.

Kring rapporten ordnas konferenser och workshoppar. Man siktar på att 1) skapa en ny nationell kunskapsbas med praktiskt genomförbara segmenteringar baserade på kvalitativa och kvantitativa data och 2) utifrån kunskapsbasen tillsammans med bibliotek och andra aktörer ta fram åtgärder för utveckling inom de tre spåren ”publikumsudvikling”, ”udsatte brugergrupper” och ”rum, funktion og fællesskab”. Frågorna är hur man skapar bra biblioteksrum som rymmer lokal mångfald, engagemang och gemenskap samt långsiktiga relationer med användare och motiverar dem att återkomma, sprida budskapet och engagera sig.

När man är på resa kan man ofta också bättre upptäcka det goda i det egna landet. Det deltagarna inte ville ta med sig hem var den stora andelen självbetjäningstid och den minskade andelen bemannad tid och personlig betjäning speciellt i biblioteken i Köpenhamn, ett resultat av sparåtgärder. Vad jag tog med mig från resan och som också präglar segmenteringsundersökningen är det fokus man i Danmark har på ”borgerne”. Det talas inte om ”våra kunder”, utan om medborgarna och invånarna och det är enligt min mening en betydande skillnad.