I Esbo finns fem svenskspråkiga bibliotekspedagoger. Författaren Julia Wickholm är en av dem.
Hur hamnade du i biblioteksbranschen?
- Av en slump. Jag har aldrig studerat något som har med bibliotek att göra, knappt litteratur. Jag har en kandidatexamen i genusvetenskap från Lunds universitet, och innan det studerade jag teater.
Efter studierna i genusvetenskap i Lund återvände Wickholm till Finland. Hon funderade på vad hon skulle göra härnäst. Hon ville stanna kvar i Helsingfors, och valde att börja studera till socionom.
- Det var inte helt för mig, men jag fortsatte ändå och tänkte att jag åtminstone kommer att få jobb med den examen.
Men något jobb som socionom blev det inte. Genom sin syster, som är bibliotekarie, fick hon upp ögonen för biblioteket som arbetsplats. Under studierna sommarjobbade hon på biblioteket i Sibbo – och det var bara början.
Lite studietrött skickade Wickholm spontant in en ansökan till ett jobb som bibliotekspedagog vid biblioteket i Iso Omena, och fick – till sin förvåning – jobbet.
Där blev hon kvar i fem år, och jobbar idag vid biblioteket i köpcentret Entresse.
Barn, bokprat och läsdagar
Bibliotekspedagogen Wickholm jobbar mot bibliotekets yngsta låntagare, och hon tar hand om besökare från småbarnsåldern till högstadieelever – allt från sagostunder till bokprat står på dagsprogrammet.
- Min vardag är ombytlig. På förmiddagarna tar jag ofta emot grupper. På eftermiddagarna har jag möten och sköter om bokningar, och så har jag en kvällstur i veckan då jag jobbar på barnavdelningen.
I arbetet ingår även läsdagar där Wickholm får möjlighet att bekanta sig med ny barn- och ungdomslitteratur.
Skolsamarbeten utgör en stor och viktig del av bibliotekspedagogernas arbete. Vid biblioteken i Esbo finns olika koncept utarbetade för olika årskurser, däribland:
- Välkomna till bibban! ordnas för årskurs ett, då de får sina första egna bibliotekskort.
För femmorna ordnas en workshop som vi kallar: Hur ser boken ut? Där får de själva skapa en bokpärm. För sexorna ordnas bokprat om klassiker.
Har ni flitiga unga låntagare i Esbo?
- Ja, det tycker jag, speciellt barnen. Från sjuan uppåt finns det många som tycker om att läsa, men som sällan skyltar med det. De kommer hellre efter skolan och lånar och det är jättesynd – att läsning fortfarande ses som något som icke-önskvärt eller impopulärt.
Wickholm har tidigare deltagit som bokpratare i Bokkarusellen. Senast handlade det om kapitelböcker med tema spänning och skräck. I Esbo är Nattkorpen-böckerna, Ingelin Angerborns och Kristina Ohlssons böcker populära låneböcker inom den genren.
- Om jag får välja är spänning och skräck min favoritgenre när det kommer till kapitelböcker, men min absoluta favoritgenre är bilderböcker.
Att skriva ungdomsböcker – ingen självklarhet
Wickholm hade redan börjat skriva på sin första bok då hon fick jobb på biblioteket i Esbo. Hon hade skrivit en del på sitt manus och hade kontakt med ett förlag. Men att det skulle bli en ungdomsbok var ingen självklarhet.
- Det kunde lika väl ha blivit en roman för vuxna men berättelsen avgjorde att det blev en ungdomsbok.
Julia Wickholm debuterade år 2019 med boken Olivia för alltid, och hon har i år gett ut sin andra ungdomsbok Kom hit.
Idén till den första boken fick hon sex år innan den kom ut, och genom en tredjeplats i Arvid Mörne-tävlingen år 2015 fick hon in en fot hos Förlaget.
Vad utmärker en ungdomsbok?
- Åldern på karaktärerna förstås, ungdomar vill helst läsa om personer som är i samma ålder eller lite äldre än dem själva. Ungdomsböcker utspelar sig också jättemycket i nuet. Oavsett om handlingen utspelar sig i nutid eller på stenåldern behandlas samma känslor som ungdomar har idag.
Båda dina böcker har lite queera förtecken – har din tanke varit att skriva böcker som platsar i ”regnbågshyllan”?
- Nej, det bara blev så. Det är viktigt med representation, men det måste ske någorlunda naturligt. I Olivia för alltid tycker jag det känns lite framtvingat, jag skulle skriva på ett annat sätt idag, förklarar Wickholm.
I Kom hit är det två kvinnor med en åldersskillnad på sju år som blir kära i varandra. Wickholm bollade med tanken att huvudkaraktären Liv skulle ha varit en kille i stället, men insåg att hon inte vet om hon klarar av att skriva om killar som blir kära.
Idag är mycket av ungdomslitteraturen icke-normativ. Den handlar ofta om andra familjekonstellationer än kärnfamiljer, och Wickholm exemplifierar med böcker där huvudkaraktären har en död mamma och/eller bara bor hos sin pappa, eller med två mammor.
En ungdomsroman och en vuxenroman
Julia Wickholm beskriver sig inte som någon disciplinerad skribent och är nästan själv förvånad över att det kom ut en andra bok bara fyra år efter den första.
När hon jobbar heltid är det svårt att hitta tiden att sätta sig ner och skriva långa episoder, men när inspirationen slagit till har det hänt att hon skrivit ner långa stycken i anteckningarna i mobiltelefonen.
- Jag har skrivit mer när jag har fått stipendier, och från januari kommer jag igen att ta tjänstledigt för att skriva.
Att kombinera författarskap och biblioteksjobb tycker Wickholm fungerar väldigt bra, och hon är glad över att ha möjligheten att kunna ta tjänstledigt från jobbet som bibliotekspedagog.
Vad jobbar du på just nu?
- Tanken är att jag ska komma ut med en ungdomsroman och en vuxenroman. Vi får se vilken som kommer först.
Var skriver du helst?
- Jag kan skriva hemma, men det brukar funka bättre om jag sätter mig på något café eller på biblioteket. När jag var på skrivkurs med Hannele Mikaela Taivassalo och Johanna Holmström och befann mig i ett skrivande rum så flöt också skrivandet på bra.
Boktips
Yani av Nora Khalil – en ungdomsbok som jag kan rekommendera för alla.
Systrarna av Jonas Hassen Khemiri – en bok som jag ser så mycket fram emot att läsa själv.
Faktaruta – Julia Wickholm
Ålder: 36 år
Bor i: Helsingfors
Jobbar som: bibliotekspedagog i Esbo
Fritidsintressen: körsång och stickning