Ålänningarna uppskattar sina bibliotek, de är flitiga låntagare och biblioteksbesökare. Ryggraden för det allmänna biblioteksväsendet utgörs av de 16 kommunbiblioteken. Det finns även ett antal skolbibliotek och specialbibliotek – tillsammans deltar 30 stycken i det gemensamma biblioteksnätverket.
Åland har egen behörighet när det gäller biblioteksväsende och -lagstiftning. Det innebär att det finns en åländsk bibliotekslag och – förordning som styr verksamheten. Bibliotekslagstiftningen är i behov av förnyelse. Förordningen kommer att uppdateras inom kort med nya skrivningar gällande behörighetskraven. Fram tills dess är bibliotekarieyrket reglerat på Åland – ett av få områden i hela EU som har det - vilket försvårar bland annat för de som utbildat sig i Sverige.
Litenheten en styrka
Även finansieringen av biblioteken är en åländsk historia. Biblioteken finansieras dels av Ålands landskapsregering via så kallade landskapsandelar till kommunerna och dels via kommunernas egna budgetar. Landskapsregeringen står även för huvudparten av licenskostnaderna för bibliotekssystemet. Mariehamns stadsbibliotek och landskapsregeringen delar på kostnaderna för bland annat e-material, databaser och fjärrlån.
Det som helt saknas på Åland är möjligheten för biblioteken att söka projekt- eller utvecklingsbidrag. Något som påtalats och där den finländska modellen kunde vara en förebild. Intressebevakning saknas – det finns inte uttalat var ansvaret ligger för att utveckla och kvalitetsgranska det åländska biblioteksväsendet.
Mariehamns stadsbibliotek fungerar som Centralbibliotek för Åland. Där är Teresa Westmark verksamhetsansvarig bibliotekarie. Hon konstaterar att litenheten är en styrka. Det är korta avstånd, både geografiskt och socialt. Det finns goda förutsättningar att med enkla medel och kort beslutsgång förbättra verksamheten enskilt eller tillsammans med andra.
- En styrka skulle kunna vara att vi har en egen bibliotekslag, men i dagsläget när både Finland och Sverige har förnyat sina bibliotekslagar och vi fortfarande sitter med en föråldrad och tandlös lag från 1997 så känns den ibland mer som en black om foten. Den åländska litenheten ger i och för sig oss som jobbar i verksamheterna relativt stora möjligheter att vara med och utforma lagen och det är förstås en styrka.
Lite historia
Biblioteket i Hammarland är ett av de äldsta folkbiblioteken i Finland. Det grundades 1841 av Per Ulric Ferdinand Sadelin som var präst i Hammarlands församling. I flera kommuner fanns folkbibliotek tidigt men de flesta kommunbibliotek grundades i början på 1920- och 30-talen. Starten för samlingarna var ofta böcker från olika redan existerande bibliotek och boksamlingar.
Majoriteten av kommunbiblioteken är belägna i en skolbyggnad eller i anslutning till en skola. I och med nybyggnad och utbyggnad av gamla skolbyggnader har många både stora och små kommunbibliotek fått trevliga och ändamålsenliga lokaler men kampen har ofta varit utdragen. För Mariehamns stadsbiblioteket tog det över 30 år innan initiativet till det nya huset förverkligades 1989. Det nyaste biblioteket finns i Jomala och invigdes hösten 2020.
Som lite kuriosa kan nämnas att sjöfartens betydelse för Åland även satt avtryck i bibliotekshistorien. Ålands redarförening upprätthöll i många år ett skeppsbibliotek med boklådor som vandrade mellan fartygen. Det var aktivt från början av 1940-talet till slutet av 1980-talet.
Skol- och specialbibliotek
Bibliotekens placering i skolbyggnader gör att de även fungerar som skolbibliotek för eleverna. I Mariehamn har de tre grundskolorna egna bemannade bibliotek. Skolbibliotek finns även i Godby högstadieskola och Ålands gymnasium.
Just skolbiblioteken är ett område Teresa Westmark önskar att skulle få mer resurser och ett tydligare uppdrag.
- Den vanligaste lösningen är att kommunbiblioteket sköter skolbiblioteksuppdraget mer eller mindre inom sin ordinarie verksamhet, vilket nog kan vara en praktisk och givande lösning. Men jag upplever att man ofta glömmer bort skolbibliotekariernas kompetens inom medie- och informationskunnighet. Skolorna borde bli bättre på att använda den kompetensen. Skolbibliotek handlar om mer än att låna ut kapitelböcker, säger Teresa Westmark.
Bland specialbiblioteken kan nämnas Lagtingsbiblioteket som i första hand betjänar lagtinget och landskapsförvaltningen men även utomstående i mån av möjlighet. Andra som är med i det åländska samarbetet med sina bibliotek är Ålands sjöfartsmuseum, Ålands museum och Ålands landskapsarkiv.
Personal och statistik
Drygt 350 000 lån eller 11,6 lån per invånare gjordes i kommunbiblioteken år 2022. Därtill kommer alla lån i skolbibliotek och specialbibliotek. Besökssiffran var knappt 230 000 eller 7,5 besök per invånare. 38 procent av ålänningarna använder aktivt sitt lånekort.
Den totala personalstyrkan i kommunbiblioteken var 25,8 årsverken och personalkostnaderna uppgick till nästan 1,2 miljoner euro år 2022. Personalen är i de flesta kommunbibliotek fortfarande deltidsanställd. Många har andra arbetsuppgifter utöver biblioteksarbete. Det kan vara kommunblad som ska sättas samman eller ansvar för kommunens kulturaktiviteter.
Åland för en egen biblioteksstatistik som samlas in av Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB). Den är inte lika omfattande som den finländska men via ÅSUBs hemsida www.asub.ax kan den som är intresserad ta fram de åländska siffrorna.
Text: Fredrika Sundberg,
Mariehamns kultur- och fritidschef