Det har varit ett hett ämne denna höst. Detta med demokrati och bibliotek. Vi har hakat på den på många håll förda diskussionen och oron för demokratins framtid. Falska nyheter, åsiktsbubblor och polarisering har visat att demokratin är skör. Jämställdheten, yttrandefriheten och medborgarskapet, som vi kanske tagit för givna, behöver vårdas och stärkas. Biblioteken påverkas av och påverkar det som händer i samhället. Därför behöver vi tala om bibliotekens demokratiska uppdrag.
I oktober kunde Regionförvaltningsverket med en extra finansiering bevilja 38 projekt 920 000 euro för arbetet med att främja demokratin i kommunernas allmänna bibliotek. Syftet med understöden är att främja dialogen och organisera verksamhet som främjar demokratin. Sammanlagt ansökte 57 projekt om understöd för cirka 2,2 miljoner euro. Det stora intresset och de goda ansökningarna var glädjande, samtidigt som det var hjärtskärande svåra beslut att göra, då pengarna helt enkelt inte räckte till en sådan fördelning som vi hade önskat.
Med hjälp av understödet fortsätter utvecklingen av bibliotekens demokratiarbete på basis av Sitras projekthelhet Biblioteken blir forum för folkstyret som pågick 2020–2021. Inför den nordiska webbkonferensen Nordic Libraries Annual, som ordnades i november och också hade demokrati som ett tema, lät vi göra videopresentationer från de sex pilotförsöken. De välgjorda filmerna hittas på Youtube och de visar inspirationen och idérikedomen hos projekten, varm rekommendation att se dem!
Under hösten har ett stort antal webbinarier ordnats med demokrati som tema, bland annat vår svenska serie Tre dimensioner av bibliotek och demokrati. Medvetenheten och intresset för samhällsfrågor, politik och bibliotekens roll och uppgifter har ökat. Material för att gå djupare in på hur biblioteken främjar demokratin kan vi få ur befolkningsenkäten Biblioteket som främjare av demokrati, som Regionförvaltningsverket utförde i samarbete med Feelback Oy och vars resultat publicerades på senhösten.
I enkäten frågade vi via en internetpanel och telefonintervjuer tusen medborgare, biblioteksanvändare och icke-användare, hur viktiga de anser att bibliotekens demokratistödjande tjänster är och vilka tjänster som behövs. Frågorna anknöt till hur biblioteket främjar tillgång till och användning av samhällsinformation, ger stöd vid sökning och användning av information och främjar aktivt medborgarskap, demokrati och yttrandefrihet. De svarande representerar befolkningsstrukturen i fråga om kön, ålder, språk och område.
Omkring 90 % av de svarande använder bibliotekstjänsterna - en sjättedel minst en gång i veckan och en tredjedel några gånger i månaden. Som bakgrundsinformation frågade vi också om läsaktiviteten och röstningen i senaste kommunalval. När vi kopplade ihop bakgrundsfaktorerna med svaren på frågorna, kunde vi göra intressanta observationer. Vi kunde se hur aktiva biblioteksanvändare, s.k. heavy users, svarar jämfört med icke-användare. Mellan dessa två grupper finns flera skillnader vad gäller kön, utbildningsnivå, arbete och arbetslöshet, kommunstorlek, barnfamilj eller icke barnfamilj, läsaktivitet, röstning i kommunalvalet och regionalt område. En tudelning som kanske också reflekterar tudelningen i samhället.
Intressant är att enligt denna enkät påverkade läsaktiviteten och biblioteksanvändningen röstningsbeteendet i senaste kommunalval. Av dem som dagligen läser tidningar eller böcker röstade hela 80 procent i kommunalvalet, medan endast 59 procent av dem som läser minst röstade. Biblioteken främjar aktivt medborgarskap och demokrati, även om det finns flera former av medborgerlig aktivitet än röstande i val.
Läskunnigheten och läsaktiviteten är viktiga för demokratin – på många sätt. Och att erbjuda tillgång till litteratur och stödja läskunnigheten och läsintresset är bibliotekens primära uppgifter.
Ur Bibban 3/2021