Under det senaste decenniet har utgivningen av så kallade lättlästa böcker för barn ökat markant, visar Svenska barnboksinstitutet i Sverige. Det är en utveckling som inte är helt problemfri menar Katarina Rejman, forskare och lektor i svenskämnets didaktik. En anpassad text, menar hon, bereder nödvändigtvis inte vägen för mer avancerade böcker för en ung läsare.
En del ord fastnar i språkbruket utan att man desto mera reflekterar över dem. För oss som talar svenska i Finland kommer de kanske med en lite annorlunda innebörd in från finskan. Ett sådant ord är kund i bibliotekssammanhang och överlag inom den offentliga sektorn.
"Hurdant blir då livet efter pandemin?" frågar Susanne Ahlroth, överinspektör för bildningsväsendet på Regionförvaltningsverket i sin kolumn i Bibban, där hon bland annat reflekterar över pandemins påverkan på bibliotekstjänsterna.
Saska Sarnikorpi i Sibbo är något av en gränsöverskridare i sin bransch. I fjol höstas inledde han sitt värv som specialungdomsarbetare med säte både på ungdomsgårdar och på biblioteken i Nickby och Söderkulla. Det är frågan om en helt ny tjänst vars ena syfte är att göra bibliotekstjänsterna bekanta för ungdomar.
"Samtidigt ska barnböckerna också kunna fungera som fönster så barn kan få läsa om hur andra barn kan ha det, barn som kanske har en annan familjekonstellation eller religion eller vad det nu kan vara än en själv."
Umbärandena och smutsen är stundvis starkt skildrad, författaren vill inte ge en utslätad eller förhärligande bild av tidsepoken. Dylikt kan slå fel och bli effektsökande, men Landströms text är engagerande.
Hangö bibliotek har verkat i sina nuvarande lokaler i 30 år. Det firade man i september med att ordna en stor fest i biblioteket och med att ge ut en historik som berättar om spännande skeden i bibliotekets historia.
När vi tänker på att skriva för ungdomar tror jag det bästa tillvägagångssättet är att fråga vad ungdomar själva vill läsa om och är intresserade av, säger författaren och bibliotekspedagogen Julia Wickholm.
Seinäjoki stadsbibliotek sköter från och med nästa år det nationella specialuppdraget att främja barns och ungas läsintresse och läskunnighet. Uppdraget är nytt och utmanande men Seinäjoki har länge arbetat långsiktigt och målmedvetet med läsfrämjande arbete för alla barn, säger bibliotekschef Mervi Heikkilä.
Tritonia hade i juni äran att gästas av Loida Garcia-Febo, från American Library Association (ALA). Under sin inspirerande gästföreläsning lyfte Garcia-Febo fram bibliotekens betydelse i samhället. Hon berättade om ALA:s verksamhet och bibliotekens roll i USA och i världen.
"För mig har läsandet alltid främst varit ett sätt att koppla av och inspireras, att för en stund glömma allt annat och stiga in i en annan värld. Som mamma, och överlag som vuxen, tycker jag att det är otroligt fint att ha möjlighet att vara den som kan öppna den här världen också för barn."
"Söderholms andra diktsamling har gott om naturupplevelser, men det är inte fråga om tydliga observationer eller porträtt, utan om hur upplevelsen blir ett med diktjaget till den grad att gränsen mellan den yttre världen och den inre suddas ut."
För 860 000 euro ska det digitala kunnandet bland landets biblioteksanställda höjas under de närmaste två åren. Målsättningen är att bibliotekspersonalen i sin tur ska kunna ge kunderna bättre digitalt stöd.
Fängelsearbetet passar inte alla. Man kan inte bara stega in med attityden att här kommer jag och ska kultivera er. Det behövs humor och skinn på näsan. Men jag tycker jättemycket om det här arbetet, och jag tror att det syns, säger Irmeli Malka-Kannisto som har fört bibliotekets tjänster till fängelser i sju år.