Vad betyder det att få en utmärkelse såsom Årets biblioteksbok?
Jag blev väldigt glad, naturligtvis! Jag är ju själv nästan uppvuxen i Hangö bibliotek, jag vet inte vem jag skulle vara idag utan en ständig tillgång till böcker så det känns extra fint att få just det priset. Jag är tacksam att mina böcker kan nå så många läsare genom biblioteken, och jag har dessutom haft förmånen att få resa runt till många olika bibliotek och prata om trilogin. Priset är liksom grädden på moset, på sätt och vis!
Hur känns det att avsluta arbetet med Hangötrilogin?
Åh, det var ganska sorgligt. Jag drog ut på det, ville liksom inte skriva färdigt den tredje boken eftersom det innebar att jag skulle ta farväl till de karaktärer som jag blivit väldigt förtjust i. Samtidigt var det skönt att få ro dem i hamn, så att säga, att ge dem ett lämpligt slut och låta dem återvända till Hangö. Men visst fällde jag några tårar! Ändå känns det spännande att nu få börja skriva på något helt nytt.
Din trilogi gavs ut under en tid då även vår nutid präglas av krig i Europa. Vad har du för tankar kring vår tid idag i förhållande till den tid du skrev om?
När jag började skriva den första delen såg världen annorlunda ut än den gör nu, fredligare, och jag önskar ju att det inte hade förändrats, även om det har gjort böckerna mer aktuella än de annars hade varit. Mest är jag väl överraskad, egentligen. Tänk att samma sak kan hända igen? Har vi inte lärt oss något alls? Det är deprimerande, på sätt och vis, men samtidigt ser jag ju hur många länder som nu samarbetar, som strävar efter fredliga lösningar. Så då tänker jag att saker kanske ändå har blivit bättre - och det viktigaste som de här böckerna har lärt mig är nog att man aldrig ska sluta hoppas.
Vad är den största/viktigaste insikten du själv tar med dig från arbetet med Hangötrilogin?
Som sagt, att inte sluta hoppas! Att minnas hur mycket ljus det kan finnas i mörkret. Men också att jag trivs med att skriva historiska romaner, vilket kom som en överraskning för mig själv. Det var något jag inte hade kunnat ana: att jag skulle älska att blicka långt bakåt i tiden och föreställa mig hur det var att leva då. Ändå har jag kommit att göra just det! Att göra research och få sätta mig in i de där minsta, mest vardagliga detaljerna har varit oerhört spännande.
Hur tror du att ditt författarskap formats av arbetet med de tre böckerna?
Att följa karaktärer genom tre böcker var en intressant utmaning, det gav mig en chans att låta dem utvecklas och förändras på ett sätt som var nytt för mig. Det var också nytt att använda så många olika källor, att intervjua människor, att inte bara förlita mig på mina egna minnen och min fantasi.
Vill du berätta något om vad du just nu har på gång vad gäller ditt författarskap?
Jag fortsätter med det som jag har upptäckt att jag trivs med: historiska romaner! Och Hangö, naturligtvis. Jag är redan ganska långt in i nästa bok, det är otroligt roligt den här gången också.
Har din hemort Hangö kommit dig (ännu) närmare i och med arbetet med böckerna?
Jag har definitivt lärt mig mycket, vilket är spännande. Böckernas ursprung är ju att jag ville förstå vad mina mor- och farföräldrar hade gått igenom, och nu känns det som jag har en större förståelse för dem. Men ja, jag ser också Hangö med nya ögon - överallt ser jag spår av de liv som har levts här för, de är fortfarande synliga, och det ger varje dag en extra dimension som jag är tacksam för!
Foto: Peter Lundqvist/S&S