Föreningsmedlemmar sittande på jubileumsmiddag

Tjugo år av öppen vetenskap – från aktiviströrelse till megatrend

Pandemin har på ett konkret sätt visat på vikten av att snabbt få ny kunskap via forskning. Öppet tillgänglig forskning har varit en pådrivande faktor. Öppen vetenskap omtalas i dag rentav som en megatrend.

Mikael Laakso är universitetslektor på Hanken. Han disputerade 2014 med en avhandling om open access-publicering och har fortsatt att forska inom området. 

Hur uppkom tanken med öppen forskning?

– Öppen vetenskap har existerat nästan lika länge som internet. Man insåg att rådande affärs- och distributionsmodeller för att sprida forskning inte var de enda eller de mest optimala för digital distribution. Det blev ett tryck på att sprida vetenskaplig information på annat sätt än att ta betalt av läsarna. I början var det en gräsrotsrörelse driven av forskare och entusiaster, men har med tiden blivit en dominerande trend som involverar stora mängder pengar.

– EU:s program för forskningsfinansiering Horizon2020 (2014–2020) har varit pådrivande i Europa. I programmet ingick krav på öppen publicering, det satte bollen i rullning och har haft effekter som sträcker sig fram till idag.  

Vilka fördelar finns med att publicera forskning öppet?

– Det finns bara fördelar. Då forskningsresultat är möjliga att hitta och komma åt fungerar vetenskap som den borde. Forskning lever på att bli sedd, använd, integrerad i framtida forskningsprojekt så tidigt som möjligt. Öppenhet försnabbar att forskningen hittas och används i framtida forskning. 

Under pandemin har vi sett hur viktigt det är med forskning för att få fram ny kunskap. Hur viktigt är öppen forskning för att försnabba och driva på forskning?

– Pandemin har varit ett så konkret definierat problem och samtidigt en gemensam prioritet. I början var det brist på information, man visste inte hur allvarligt det var eller hur smittspridningen kunde hindras. Forskare utbytte i snabb takt opublicerade manuskript, så kallade preprints. Det gjorde att man kände till vilken annan forskning som var på gång så att inte alla forskade i samma sak samtidigt i onödan. Man kunde gå vidare i forskningsprocessen utan att vänta i månader på att resultatet publicerats i en tidskrift. Under den här tiden har publikationer blivit jättesnabbt citerade, då det i normala förhållanden kan ta år innan något citeras. Nu har det skett inom samma år. Det finns en stark ideologisk tanke att man tillsammans försöker lösa ett problem och det är sekundärt i vilken tidskrift det publiceras, man vill få ut informationen så snabbt som möjligt och dela den. Jag tror att det här kommer lämna spår i hur öppenhet inom forskning satsas på i framtiden. 

Vi vill att forskning ska vara fritt tillgänglig för alla, men vem betalar?

– Det är sällan en forskare betalar personligen, det är universitetet eller via forskningsfinansiering som publiceringsavgifterna betalas. Kostnader är fortfarande ett stort frågetecken för att alla ska ha möjlighet att öppna sin forskning. Det har visat sig vara utmanande att hitta på och få tillräckligt brett stöd för nya modeller som tar i beaktande hur mycket olika aktörer belastar och hur mycket man drar nytta av systemet för att sprida forskning, det vill säga hur forskningsintensiv man är. Det är komplicerade saker som inte ännu har tydliga svar, men någon form av kostnadsfördelning behövs. De stora förlagen var till en början emot en övergång till öppen publicering, men då framför allt vetenskapspolitiken i Europa satsar reda pengar på öppen forskning, så har förlagen skapat avtalsmodeller för att göra material öppet tillgängligt. För förlagen handlar det också om marknadsföring att främja öppen vetenskap, men de vill inte pruta på sin ekonomiska vinst.

I Finland har FinElib slutit så kallade transformativa avtal med förlagen. Det ger rätt att läsa materialet, men omfattar också att publicera artiklar fritt tillgängligt, s.k. hybrid open access. Hur ser du på detta?


– Grundtanken är att lägga in en ungefär lika stor summa i systemet som tidigare, men att fördela den på ett annat sätt. Förhoppningsvis skiftar de här delarna i framtiden så att man betalar mindre för att läsa slutet material. Om all publicering följde denna modell skulle allt vara öppet och alla skulle betala ungefär vad de betalade tidigare. Det finns många problem i det scenariot, alla rör sig inte framåt med samma takt och på samma villkor. Via transformativa avtal får finländska forskare sina artiklar öppet tillgängliga hos de stora förlagen. Totalkostnaderna har blivit större, men det är också en värderingsfråga att betala för tilläggstjänsten att få sin forskning öppen. Just nu lever vi i en övergångsperiod där alla modeller är på bordet samtidigt.

Vilka är de största hindren för att göra öppen publicering dominerande?

– Avsaknaden av en fungerande ekonomisk modell. Det vore bra att ha ett sätt att få ut det mesta av de pengar man sätter in i systemet. Det är ett hinder att publicering i vetenskapliga tidskrifter är snedvriden till några få stora aktörer. De stora förlagens villkor och produkter väger mycket i forskningsmeritering och som kanaler för toppforskning. Vi borde komma ifrån att utvärdera forskning endast på basen av vilken tidskrift den är publicerad i och i stället ha en annan värderingsgrund för att bedöma vad som är bra forskning. I Finland har vi Jufo-systemet för att ranka publikationer och det används i Undervisningsministeriets finansieringsmodell. Många av toppjournalerna som man sporras att publicera i utges av de stora förlagen.

Finns det nackdelar med öppen forskning?

– Vem som helst kan sätta upp en tidskrift som ser någorlunda vetenskaplig ut men inte fyller vetenskapliga krav. Det var svårare att sprida kvasivetenskap i pappersform eller bakom betalmurar. Det här är en växtvärk för att få ett mera demokratiskt och platt landskap för vetenskaplig kommunikation i stället för att ha några toppjournaler som dominerar fältet. Det är en bra sak att det finns konkurrens, jag vill inte leva i en värld där vi är dikterade av att publicera i de stora förlagen. 

 

Medborgarforskning är en aspekt av öppen vetenskap, hur kom den in i bilden?

– Den har levt vid sidan om hela tiden. Det handlar om forskningsprojekt som aktiverar allmänheten, t.ex. att ladda upp bilder på fåglar i sin närmiljö. Eller att enligt vissa kriterier klassificera vad man ser på fotografier, eftersom datorer inte ännu är så bra på att känna igen vad som finns på en bild, ett slags ”mänsklig AI”. Men medborgarforskning är inte så allmän och betonas inte i Finlands vetenskapspolitik. Den går inte heller att tillämpa inom alla forskningsområden. 

Hur väl hänger vi i Finland med i utvecklingen inom öppen vetenskap?

– Det är värt att betona att vi är pionjärer då det gäller hur tidiga vi har varit med att få tidskriftsartiklar öppet tillgängliga. Vi var tidiga också med att sätta upp digitala arkiv i universiteten. Vi har riktlinjer för öppen forskning på nationell nivå som är bland de mest progressiva. Få länder har satt ribban så högt inom så kort tid.
Då det gäller att publicera forskningsdata är vi varken före eller efter. Det har inte sporrats att dela data, det kräver extra åtgärder och GDPR-begränsningar gör att man är försiktig. Här finns det ännu att arbeta på.
Den nya portalen Forskning.fi synliggör på ett samlat sätt den finländska forskningen. Mycket få länder samlar information om forskning på ett så detaljerat och standardiserat sätt och det är bra att det synliggörs.

Hur ser du på högskolebibliotekens roll för att främja öppen vetenskap?

– Biblioteken har haft en central roll. Forskare har inte tid och möjlighet att sätta sig in allt som handlar om öppen publicering. Öppen forskning är ett område som utvecklas snabbt och det krävs bibliotekens kompetens och stöd för att hjälpa forskarna att publicera öppet.

Har öppen vetenskap någon relevans för de allmänna biblioteken?

– De kan ha en roll t.ex. då det gäller mediefostran. De kan ordna evenemang och visa att det finns mycket forskning öppet tillgängligt. Det är bra att resonera och informera allmänheten om vad som kännetecknar vetenskapligt material och hur man hittar det. Apropå medborgarforskning kan biblioteket visa upp och informera om sådana projekt, t.ex. ordna workshops. 

Hur tror du att öppen vetenskap utvecklas i framtiden?

– I Finland är det en intressant tid då vi nu har de flesta av riktlinjerna för öppen vetenskap klara. Vi har nu ritat upp banan som vi ska springa på. Det är svårt att förutse hur det ska gå, men det finns goda förutsättningar. Det finns ett vetenskapspolitiskt stöd och en klart uttalad vilja.
Jag önskar att vi inte var så beroende av några stora aktörer, vad gäller prissättning och makten att forma det vetenskapliga publiceringsfältet. Vi borde gynna alternativa vägar, tidskrifter och publiceringstjänster ägda av icke-vinstdrivande utgivare. Det skulle bli billigare och gå att forma tjänster i linje med vad vetenskapen behöver. 

Vad är mest spännande med att forska inom detta område?

– Mest spännande och utmanande är att utvecklingen är så snabb. Man kan inte sitta på ett forskningsprojekt alltför länge, det hinner bli gammalt snabbare än en knippe bananer. Att hänga med i utvecklingen och förstå vad som händer just nu och vart vi är på väg är givande men skapar en viss stress. Man kan inte ta fram ett gammalt datamaterial och skriva en ny artikel ur en annan vinkel, data är en färskvara. 

Open access-rörelsen drevs i början av entusiaster. Är du en entusiast?
– Jag har mera varit en som tittar med kikare på det som sker. Men visst har jag förespråkat öppen publicering och informerat andra forskare. Jag är sedan 2020 chefredaktör för Informaatiotutkimus som är en öppen tidskrift gratis för alla. Det är viktigt att ta ansvar och att som forskare göra val som inte endast gynnar de största aktörerna. Då tillför jag något till systemet och inte bara observerar det. Det ser jag som min största kontribution hittills.  

Vad intresserar dig just nu i din forskning?

– Jag har sett på vilka finansieringsverktyg som finns för små och medelstora förlag i alla europeiska länder, det vet vi inte mycket om. I Finland får tidskrifter statsstöd, det är ganska unikt. Vi måste ha mera kunskap om vi kunna påverka och ställa om finansieringssystemen för att stöda alternativa sätt att kommunicera vetenskap.


– Jag har tidigare gjort en studie om långtidsbevaring av tidskriftsartiklar, nu ser jag på e-böcker. Finns det risk för att materialet försvinner om det inte är lagrat i en tjänst för långtidsbevaring? Det är inte bara öppenhet i dag som intresserar mig utan också att materialet är öppet i morgon.

Mikaels tips till öppen forskning

 

Publikationer
Journal.fi    https://journal.fi/
Finlands pärla - ca 110 finländska vetenskapliga tidskrifter, det mesta är omedelbart öppet tillgängligt, en del med dröjsmål.


Finna.fi https://finna.fi/Content/tutkittu-tieto
Finna är bekant för många i biblioteksbranschen, men notera genvägen till forskningsbaserad kunskap. 

 

Forskning.fi https://forskning.fi/sv/
Samlad översikt över forskning i Finland, publikationer, projekt, organisationer, forskningsdata, under 2022 även forskare. En stor del öppet tillgängligt material ingår. Tillhandahålls av UKM.
 

DOAB – Directory of Open Access Books https://www.doabooks.org/
Över 40.000 vetenskapliga böcker från ett stort antal utgivare.


Forskningsdata
Hur ser forskningsdata ut? Här hittar du exempel.

Our World in Data https://ourworldindata.org/

Målet med tjänsten är att öppna data för att öka kunskapen om och försöka lösa de stora problemen i världen. Stora mediehus använder tjänsten i sin rapportering. 


Söktjänster

Google Scholar    https://scholar.google.com
Googla för att hitta vetenskapligt material. För öppet tillgängligt material finns länkar i högra kanten. Notera också ”Cited by” för att läsa vidare om ämnet.

 

Lens.org     https://www.lens.org/
Ett sökverktyg för den som vill ta det till nästa nivå, mera avancerat gränssnitt än t.ex. Google Scholar.

 

Pubpeer    https://pubpeer.com/
En tjänst för att diskutera och granska vetenskaplig forskning efter publicering, dvs. peer review efter publicering.


Övrigt

Twitter
Sök på #tiedesome, #minatutkin, så hittar du intressanta forskare att följa, kan läsa om ny forskning och få perspektiv på världshändelser.

 

Zooniverse.org     https://www.zooniverse.org/
Portal som kopplar ihop medborgare med forskningsprojekt. Många projekt går ut på att klassificera olika typer av material.


Wikipedia
Använd för att hitta fördjupande artiklar om ämnet du vill lära dig allt om.