Att fånga kärnan i biblioteksverksamheten

29.04.2018 kl. 20:26

Den 8 maj tänker vi presentera ett första utkast till en nationell svensk biblioteksstrategi. Vi gör det i ett läge när biblioteken uppmärksammas som aldrig förr, och tilldelas nya reformmedel av regeringen. Men det som kommer att behövas är strategiska, permanenta medel, inte tillfälliga projekt.

Vi kommer att vara korta och konkreta. Vi formulerar mål inom sex områden; demokrati, utbildning, tillgänglighet, läsning, digitalisering och infrastruktur. Inom varje område formulerar vi ett antal hot/hinder/utmaningar/möjligheter/problem som måste lösas eller åtgärdas. För varje möjlig åtgärd preciserar vi vem som är ansvarig och om detta kräver ny finansiering. Vi tror att vi behöver vara mycket kortfattade och precisa för att något ska hända. Vi kommer att kalla vår rapport för ”Från ord till handling”. Hela rapporten blir en enda stor tankekarta.

Vi följer upplägget för andra nationella strategier, först och främst den nationella säkerhetsstrategin som definierar värderingar, mål, hot och åtgärder på 25 sidor inklusive bilder. Det vi kommer med nu är ett första förslag som sedan skickas ut på remiss till biblioteksväsendet. Därmed kommer vi att ha underlag till ett slutförslag att lämna till regeringen i mars 2019.

Vi har ett omfattande bakgrundsmaterial i form av rapporter och studier från hela världen, liksom erfarenheter från våra nordiska grannländer. Det finns mycket att läsa för att fånga kärnan i biblioteksverksamheten. Men frågan är om inte det vackraste jag läst om bibliotek handlar om en katt. Den som ännu inte läst boken om Dewey bibliotekskatten på stadsbiblioteket i Spencer, Iowa, har en fin upplevelse framför sig.

Vid sidan av uppdraget att skriva en nationell biblioteksstrategi arbetar jag just nu med en bok om historiska katter. Låt mig stjäla lite ut mitt eget ännu inte publicerade manus:

Bibliotekschefen Vicki Myron är som alltid först på plats den där morgonen, och försöker få upp värmen i de kalla lokalerna när hon hör ett märkligt ljud från plåtlådan för återlämnade böcker. Det låter inte som ett djur, tycker hon. Mer som en gammal gubbe som försöker harkla sig. Men det går ju inte, inser hon. Det måste vara ett djur.

Hon öppnar lådan och får en iskall vindpust i ansiktet. En bok har fastnat i återlämningsluckan som står öppen ut mot kylan. Längst ner i lådans främre vänstra hörn har en liten darrande kattunge krupit ihop. Försiktigt sträcker sig bibliotekschefen efter den svaga och nerkylda lilla katten. Vicki Myron tar sakta upp den iskalla katten och trycker den mot sitt bröst för att försöka värma den. Hon och kollegan Jean lindar in kattungen i en handduk och fyller diskhon med varmt vatten. De prövar temperaturen med armbågen som om de skulle bada en baby och sänker ner katten. Vattnet blir alldeles grått. Kvinnorna schamponerar och masserar kattungen medan huttrandet övergår till spinnande. Vicki lyfter upp katten och tittar rakt in i de stora runda ögonen. I den stunden förändras livet i Spencer.

Någon har uppenbarligen slängt in katten i boklådan under natten. Nu räddas han till livet på biblioteket. Personalen kallar honom för Dewey, efter bibliotekets klassifikationssystem. Han kom att stanna på stadsbiblioteket i Spencer ända till sin död 19 år senare.

Den kommande svenska biblioteksstrategin har lärt sig en del om bibliotekens uppgift av en vacker och legendarisk bibliotekskatt på den amerikanska slätten.

Erik Fichtelius
journalist, författare, nationell samordnare av biblioteksstrategi på svenska Kungliga biblioteket



 
Erik Fichtelius