I Esbo finns inga bibliotekarier

09.04.2018 kl. 20:50

Esbo stadsbibliotek är känt för modiga tag och för att snabbt reagera på förändringar i omgivningen. Nu har biblioteket reagerat på den nya bibliotekslagen och resultatet är att det varken finns bibliotekarier eller biblioteksfunktionärer i Esbo längre.

Titlarna för så gott som alla anställda har ändrats och nu är det bibliotekspedagoger,  biblioteksrådgivare och kundhandledare man möter bland hyllorna.

Eeva Jäppinen är en av dem som har lett förändringsprocessen. Hon berättar att de nya titlarna både är en reaktion på den nya bibliotekslagen och de nya behov som finns på dagens bibliotek. Dessutom fanns det en önskan att städa upp i bibliotekets brokiga titelflora.

Esbo stadsbiblioteks cirka 180 fastanställda hade tidigare 16 olika titlar. Nu finns det 8 titlar, av vilka bara två är desamma som tidigare: direktör för bibliotekstjänster och kommunikationskoordinator. Också Eeva Jäppinens egen titel har ändrats. Hon var tidigare distriktschef för bibliotekstjänster, nu är hon bibliotekstjänstchef.

‒ Titeln distriktschef slopades för att den inte ska låsa oss om vi i framtiden inte vill organisera vårt bibliotek enligt distrikt.

 

Är jag en pedagog?

Av de nya titlarna är det titeln bibliotekspedagog som väckt störst diskussion bland personalen.

Alla som tidigare var bibliotekarier, specialbibliotekarier, informatiker eller informationsspecialister är nu bibliotekspedagoger. Det har de varit sedan oktober i fjol, då förändringen genomfördes. Men ännu är det många som frågar sig om de verkligen kan kalla sig pedagoger.

Orden pedagog och pedagogisk kan verka skrämmande.

‒ Men vi tycker det beskriver vilken orientering biblioteken ska ha, vart vi är på väg. Vi försöker få personalen att förstå ordet på ett nytt sätt, för i själva verket är allt det interaktiva jobb vi gör med kunderna i vardagen pedagogiskt.

Personalen vid biblioteken i Esbo ska få möjlighet att delta i pedagogisk fortbildning. Man har också ordnat evenemang för personalen just under rubriken "Är jag en pedagog?", där man har fått dryfta innebörden i den nya titeln och vad det pedagogiska kan vara.

 

Svår process

Att ändra hela den stora personalens titlar var ingen lätt process. Det har krävt många möten och diskussioner med personalen, nya bedömningar av arbetets svårighetsgrad med mera.

‒ Men nu är vi ganska nöjda, åtminstone de flesta av oss, säger Eeva Jäppinen.

För många innebar reformen av titlarna en löneförhöjning, vilket brukar vara välkommet. Alla med samma titel har samma uppgiftsbaserade lön, som definierades enligt den av de gamla titlarna som hade högst lön.

Ett exempel är biblioteksrådgivarna, som tidigare var biblioteksfunktionärer, funktionärschaufförer eller specialbiblioteksfunktionärer. Alla biblioteksrådgivare har nu den lön som specialbiblioteksfunktionärerna tidigare hade. Specialbiblioteksfunktionärernas lön har därmed inte höjts och inom den gruppen finns en del som inte annars heller gillar den nya titeln, berättar Eeva Jäppinen.

 

Biblioteksutbildning krävs inte

När titlarna förändrades, ändrade man också på behörighetskraven för de olika uppgifterna.

I linje med den nya bibliotekslagen kräver man inte längre biblioteksutbildning av någon. Av direktören för bibliotekstjänster och bibliotekstjänstcheferna krävs god insyn i bibliotekens uppgifter och verksamhet.

Hur tänker ni när ni rekryterar? Strävar ni ändå efter att en viss andel av personalen har biblioteksutbildning eller spelar det ingen roll för er?

‒ Vi har inte definierat hur stor andel det ska vara, men så klart kommer vi att anställa folk med biblioteksutbildning också i framtiden. Oftast är det de som är de bästa sökande, eftersom de vet vad biblioteksarbetet går ut på.

‒ De som kommer utifrån är inte bättre än de med biblioteksutbildning, men de tillför nya kunskaper som i allt högre grad behövs på biblioteken. Varje gång vi har en ledig vakans försöker vi att inte bara tänka på vad vi behöver nu, utan på vad vi behöver i framtiden.

Vilket annat kunnande behövs i dag och i framtiden på biblioteken i Esbo?

‒ Bland våra pedagogiska informatiker finns lärare. Vi har också anställt musiklärare, kulturproducenter och ungdomsledare. I framtiden tror jag samhällspedagoger och socialhandledare kan behövas och förstås personer med it-kunnande.

Fakta/Esbo stadsbibliotek

Hör till Helmet-biblioteken.

Består av 18 bibliotek, av vilka 9 också är meröppna.

Har inget huvudbibliotek, men i stället fyra större distriktsbibliotek: Entresse bibliotek, Hagalunds bibliotek, Iso Omena bibliotek och Sellobiblioteket.

Två biblioteksbussar: Helmi och Välkky

Fast anställda: cirka 180

Visstidsanställda: cirka 100 (många av dem är språkpraktikanter och andra praktikanter)

 

Fakta/ Esbo stadsbiblioteks titlar och behörighetskrav

Direktör för bibliotekstjänster (Lämplig högre högskoleexamen, ledarförmåga, god insyn i biblioteksverksamheten)

Kommunikationskoordinator (Lämplig högre högskoleexamen)

Bibliotekstjänstchef (Lämplig högskoleexamen, ledarförmåga, god insyn i biblioteksverksamheten)

Kundbetjäningschef (Lämplig högskoleexamen)

Ledande bibliotekspedagog (Lämplig högskoleexamen, i vilken ingår eller utöver vilken biblioteksstudier eller andra lämpliga studier)

Bibliotekspedagog (Lämplig högskoleexamen)

Biblioteksrådgivare (Yrkesinriktad grundexamen eller yrkesexamen)

Kundhandledare (Inga behörighetskrav)

Malin Hollmén, servicechef, Sibbo kommunbibliotek