Teknologins framfart syns även i vår vardag i biblioteken. Tidigare talades det mycket om hur algoritmer påverkar rangordningen av sökresultat t.ex. på Google, men nu har vi också ChatGPT att förhålla oss till inom informationssökningen. ChatGPT kan generera svar i essäform. Både algoritmerna som påverkar sökresultaten på Google och ChatGPT bygger på teknologi som innehåller artificiell intelligens (AI), men vad är det vi egentligen pratar om då vi pratar om AI?
Kurser öppna för alla
Det kan emellanåt kännas överväldigande att hänga med i den senaste teknologiska utvecklingen , men på sistone har det kommit flera avgiftsfria IT-kurser för den som vill lära sig mer. De flesta av kurserna är MOOC-kurser, alltså Massive Online Open Courses. Det betyder att vem som helst får läsa dem, oberoende av om man är inskriven vid en högskola eller inte. Ofta kan de läsas i helt egen takt och de är inte beroende av plats eller föreläsningstider.
Den som vill veta mer om AI kan bekanta sig med kurshelheten Elements of AI, som ordnas av bl.a. Helsingfors universitet. Den består av delkurserna Grunderna i artificiell intelligens och Bygga AI. Grundkursen kan läsas på svenska och den som vill få studiepoäng kan göra kursuppgifterna. Kursmaterialet är öppet för alla, så det går också att bara läsa teorin. Inga förkunskaper i programmering eller matematik behövs för att läsa grundkursen och kursmaterialet ger flera exempel på hur AI märks av i vår vardag. Den som gör uppgifterna kan få två studiepoäng för grundkursen.
Grundkursen har sex delområden som behandlar definitioner, problemlösning, maskininlärning, neuronnät och konsekvenser som AI-forskningens framfart kan ha. Science fiction-genren har lett till att vi ofta har en del missuppfattningar om vad AI är. Samtidigt bidrar ord som intelligens till att vi lätt tänker oss AI som något mänskligt, t.ex. onda superdatorer som vill utplåna mänskligheten. Ofta talar man missvisande nog om ”en AI” som något som går att räkna, men egentligen finns det bara system som innehåller AI i olika grad. 2000-talets AI-forskning har till stor del handlat om statistik och sannolikhet. Systemen som innehåller AI kan utföra komplexa uppgifter utan ständig mänsklig övervakning.
Under grundkursens gång följer man några exempel där AI-teknologi används: självkörande bilar, anpassat innehåll samt bild- och videobehandling. För oss biblioteksanställda är det speciellt intressant hur AI påverkar informationssökning och tillförlitligheten i det vi hittar på nätet. Vi har t.ex. länge kunnat lita på att videomaterial är tillförlitligt, men med hjälp av AI är det redan möjligt att skapa videomaterial som är svårt att skilja från verkligheten. Även sättet vi söker efter information på påverkas, eftersom ChatGPT nog kan generera svar på sökfrågor, men inte kan berätta källorna för svaret. Vi kommer att behöva se över vår undervisning i källkritik och informationssökning.
Biblioteken med i utvecklingen
Biblioteken är inte sena med att se möjligheterna teknologi för med sig. En del publikationsarkiv använder redan Finto AI för att ta emot avhandlingar för katalogisering. När avhandlingen tas emot via Finto AI föreslår Annif automatiskt ämnesord som personalen sedan kontrollerar. Nationalbiblioteket har också ett liknande system för mottagning av elektroniska friexemplar. Vi är säkert många som drömmer om bibliotekssystem som kan skräddarsy rekommendationer för våra kunder till nätbiblioteket.
Efter grundkursen ser man fler möjligheter som AI-forskningen kan komma med, och förhoppningsvis har man en mer realistisk syn på avigsidorna. Vi behöver sannolikt inte vara rädda för att datorerna tar över världen, men det finns ändå en del hotbilder trots att AI för med sig mycket gott. Bland annat blir det lättare att sprida missinformation och skapa nätbedrägerier. Det är också lätt att tro att algoritmer alltid gör objektiva beslut, men ojämlikheterna i vårt samhälle speglas i den data algoritmerna tränas med.
Mer fortbildning
Den som vill lära sig ännu mer kan också läsa kursens andra halva Bygga AI, men då rekommenderas det att man har vissa kunskaper i programmeringsspråket Python. För den IT-intresserade finns även flera avgiftsfria kurser vid finska universitet i portalen FiTech. Åbo Akademi har nyligen lanserat en tre studiepoängs MOOC-kurs i Introduktion till IT och på finska finns flera korta kurser om allt från introduktion till programmering till datasäkerhet. Yle har en allmänbildande dokumentärserie som heter Digitalt bedragna, där personer som blivit utsatta för nätbedrägerier berättar sin historia. Många av berättelserna börjar med frasen ”En dag satt jag vid bibliotekets kunddator…”. Utöver böckerna vänder sig kunderna ofta till oss för att få tillgång till och hjälp med datoranvändning och nätet.
Introduktionskurserna lämpar sig för dem som vill allmänbilda sig inom IT och de kräver inte förkunskaper. Speciellt grundkursen i Elements of AI är en tacksam kurs att börja med, eftersom den är tvärvetenskaplig och ger en inblick i hur AI påverkar samhället och vardagen.
https://www.elementsofai.com/
Text: Satu Laukkanen