Maria Lassén-Seger är ett bekant ansikte för många studerande vid Åbo Akademi. Ofta sitter hon själv vid betjäningsdisken i Arkens bibliotek på Fabriksgatan, där hon fungerar som servicechef sedan många år tillbaka.
Men Lassén-Seger är en person med många järn i elden. Hon växlar sitt jobb som servicechef med undervisning, forskning, hon recenserar barn- och ungdomsböcker och är jurymedlem i bl.a. Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris.
– Jag är glad att jag, inom rimliga ramar, haft möjligheten att kombinera detta med mitt fasta jobb.
Barnlitteraturkritiken under lupp
Efter att ha tjänat bibliotekskunder vid universitetet i över 15 år är planen att ta forskarledigt från och med hösten.
– Jag ska ingå i ett forskarteam med Mia Österlund och Julia Tidigs och kartlägga barnlitteraturkritik och -forskning på svenska i Finland.
– Det är fråga om ett tvåårigt projekt där vi exempelvis vill spåra tillbaka och hitta när man började använda vedertagen terminologi. Ordet ”bilderbok” som exempel.
Även den samtida litteraturkritiken kommer att granskas, men den biten får litteraturvetaren Julia Tidigs stå för, då både Lassén-Seger och Österlund själva är två tongivande röster på det fältet, och som under många år gjort recensioner för Hufvudstadsbladet.
År 1997 gjorde Lassén-Seger sin första recension för HBL. Det var Annika Holms bok Den stora oredan som då stod i fokus. Att hon och Mia Österlund hamnade in på det spåret är ingen ren tillfällighet.
Lassén-Seger förklarar att Åbo Akademis bibliotek har en stark tradition av att värna om barn- och ungdomslitteratur, och att de tidigare bibliotekarierna Marita Rajalin och Ringa Sandelin varit föregångare på området.
Följa med forskningen
Då Maria Lassén-Seger doktorerade gjorde hon en motivstudie där hon undersökte barnets förvandlingar i engelskspråkig barn- och ungdomslitteratur. Hon fick sin doktorshatt år 2006, och sedan dess är det mycket som har hänt inom barn- och ungdomslitteraturforskningen.
– Det gäller att hänga med i det ständigt förändrade fältet. Det har skett en enorm utveckling de senaste 20 åren. Motivstudier är inte lika vanliga längre, utan det är vanligare att studera författarskap eller genrer.
Om man som bibliotekarie vill följa med i den pågående forskningen har hon flera tips. Finlands och Sveriges barnboksinstituts årliga rapporter och bokprovning är ett exempel.
– Det Svenska barnboksinstitutet brukar också publicera en rapport på sina webbsidor som är väldigt upplysande.
Hon fortsätter räkna upp ett antal tidskrifter på både finska, svenska och norska.
– Tidskriften OPSIS barnkultur skulle man kunna beställa som arbetsmaterial, eller finlandssvenska FIBULs magasin Mera, eller Onnimanni, som ges ut av Lastenkirjainstituutti.
Hon nämner även två rena forskningstidskrifter som publicerar forskningsartiklar om barn- och ungdomslitteratur: svenska Barnboken och norska Barnelitterært forskningstidskrift (BLFT), som båda är open access.
– Jag tycker det är jätteviktigt att följa med den aktuella barn- och ungdomslitteraturen. Klassiker är toppen, men det utkommer hela tiden ny och relevant litteratur som en bör förhålla sig till.
– Vill man bli överväldigad kan man åka till barnboksmässan i Bologna där hangar efter hangar är fyllda med barn- och ungdomsböcker.
Från ALMA till Nordiska rådet
Under 13 år satt Maria Lassén-Seger som ledamot för ALMA-priset (Astrid Lindgren Memorial Award). När hon fick frågan var hon chockad men visste att hon inte kunde tacka nej.
– Det var en stor dörröppnare för mig, och jag är väldigt tacksam för att fått vara med. Det roligaste har varit att få läsa och diskutera det man har läst.
Sommaren 2020 tog hennes mandatperiod i ALMA slut men efter det väntade ett nytt tungt juryuppdrag och idag får hon vara med och ta fram vinnaren av Nordiska rådets barn- och ungdomslitteraturpris.
Hur viktiga är litterära priser och vad betyder de för vinnarna?
– Många säger ju att man inte ska tävla i kultur, men jag vill säga att det här inte är en tävling. Jag tycker prisernas syfte är att lyfta hela fältet. För författarna och illustratörerna är priset uppmärksamhet, ära och berömmelse, ibland även oönskad sådan. Det kan också ge en nytändning och bekräftelse på att de val man gjort har varit de rätta.
Hon var den första ledamoten med finländsk bakgrund i ALMA-juryn, men fick under tiden sällskap av Elina Druker och Janina Orlov.
Hur viktigt är det att Finland har en röst i utnämningen av svenska litteraturprisvinnare?
– Man ska inte underskatta den. Men den skiljer sig inte egentligen från de rikssvenska rösterna.
Det är många barn- och ungdomstitlar som blivit lästa av dig under årens lopp. Skulle du säga att nordisk barnlitteratur särskiljer sig på något sätt?
– Varje nordiskt land har sina nationella särdrag. Men ska vi klumpa ihop Norden så skulle jag säga att den upplevs som frigjord.
Har du några tips på hur man ska gå till väga om man vill skriva sin egen barn- eller ungdomsbok?
– Du behöver kunna hantverket och få det att låta bra. Språket och strukturen är viktiga. För att utveckla det skulle jag rekommendera en författarskola. Gör man en bilderbok är det viktigt att komma ihåg att den berättar med både text och bild. Där vore det bra om man i ett tidigt skede kom överens med sin illustratör vad som berättas i ord, och vad som kan berättas i bild.
– Våga ta risker och begränsa dig inte för mycket. Man kan göra mycket med barn- och ungdomslitteratur.
Hon lämnade aldrig barnlitteraturen
Maria Lassén-Seger har länge varit förtjust i bibliotek. Hon började läsa tidigt och de böcker som fanns hemma kunde inte släcka henne törst efter läsning. Hon fick sitt första bibliotekskort till Jakobstads stadsbibliotek, som då låg alldeles bredvid det nuvarande biblioteket.
– Jag minns att mitt kort var rosa, och när jag blundar kan jag ännu se alla hyllor och gångar framför mig. Barnböckerna var på nedre våningen och böcker för vuxna låg en trappa upp.
– Jag njöt av att få vara på biblioteket och läsningen var ett intresse jag delade med mina vänner. Men det tog länge innan jag tog mig uppför den där trappan, och jag har egentligen aldrig lämnat barnlitteraturen.
Namn: Maria Lassén-Seger
Bor: i trähus i Åbo
Ålder: 54
Familj: Man, vuxen son och katt
Arbetar som: Servicechef vid Åbo Akademis bibliotek
Studier: FM och doktor i Engelska språket och litteraturen. Biämnesstudier i bl.a. litteraturvetenskap och dåvarande biblioteksvetenskap. Docent i barn- och ungdomslitteratur vid ÅA, litteraturvetenskap, 2018.
Fritidsintressen: Läsa, föreningsliv, sjunga i kör, kulturkonsumtion i alla former.
Boktips: läser gärna tecknade serier för vuxna och älskar ALLT av Anneli Furmark.
Boktips för oroliga tider, för barn och ungdom (+ medläsande vuxna): Linda Bondestams Mitt bottenliv, Janne Tellers Om det var krig i Norden, Shaun Tans Ankomsten & Det röda trädet, Isabel Minhós Martins & Bernardo P. Carvalhos Stopp! Ingen får passera.